andra gången nu

Jag hade ett nytt järnspöke i lördagsnatt. Kroppen var paralyserad men jag var helt klar i huvudet. Vid fotändan på sängen stod en man. B lyckades väcka mig när jag andades konstigt. Jag vet att jag andades konstigt, för andningen var det enda jag kunde kontrollera. Jag försökte få in massa syre för att vakna få bort få bort mannen. Fruktansvärt obehagligt, men det var skönt att jag inte var ensam efter. Annars hade jag nog blivit rädd för mig själv. Och ja. Jag vet. Antingen är jag ett medium eller så håller jag på att bränna mig själv. Jag tror nog mer på de senare, då det verkar mest rimligt. Om två veckor. Då ska jag bli människa igen, då är jag klar med sista tentan för terminen. Då har jag fått semester en helg i New Castle med fina Mikaela.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0